|
VECKANS VIÑA |
|
| Viña
Santa Inés de Martino År 2003 innebar det stora genombrottet för Viña Santa Inés de Martino. Från att under många år ha varit en ganska okänd vinproducent, började man få nationell och internationell uppmärksamhet för ca fem år sedan. Och förra året föll alla bitar på plats. De senaste årens arbete med att finna de bästa druvorna från alla Chiles vindalar, som komplement till de egna odlingarna på 300 hektar, hade nu gett resultat. Malbec-viner från obevattnade vingårdar i Maule-dalen, Pinot Noir från den nya Leyda-dalen och Chardonnay med inslag av druvor från Los Angeles, långt ner i södra Chile, skapade stora rubriker. Det gjorde också det stora utbudet av nya viner med inslag av druvorna Viognier, Sangiovese m fl. Ett ekologiskt odlat vin såg dagens ljus och mottogs entusiastiskt. Det är ett blandvin av 70 % Cabernet Sauvignon och 30 % Malbec och säljs under namnet De Martino Organically Grown Grapes. Det hela resulterade i att Viña Santa Inés de Martino blev den stora vinnaren i den största och mest ansedda chilenska vinguiden "Guía de Vinos de Chile" 2004. Bästa chilenska vin, genom premiumvinet Gran Familia 2001. Bland de tre bästa vinerna av druvorna Merlot, Carmenère, Pinot Noir och Cabernet Franc. Dessutom två av de 10 bästa vinerna av Cabernet Sauvignon och tre av de 10 bästa vinerna av Sauvignon Blanc. På toppen blev chefs-oenologen Marcelo Retamal årets oenolog. Tre guldmedaljer och en silvermedalj på International Wine Challenge visar att det inhemska medaljregnet inte är obefogat. På exportsidan har framgångarna också varit stora. I Sverige seglade deras BiB Santa Inés Reserva Cabernet/Carmenère 2001 upp till plats 23 på Systembolagets försäljnings-topp. Ytterligare ett par röda finns i det ordinarie sortimentet och ett i beställningssortimentet. |
|
VECKANS WINE-MAKER |
|
|
Marcelo Retamal är 36 år och oenolog från det Katolska
Universitetet i Santiago. Arbetade för ett flertal producenter i olika
chilenska vinregioner och utomlands, innan han år 1996 kom till Viña
Santa Inés de Martino. De senaste sex åren har han varit chefs-oenolog
där. Arbetar en månad varje år hos en vinproducent i något annat
land. Som främsta förebild bland oenologer i Chile har han Aurelio
Montes I 2004 års upplaga av Chiles största vinguide "Guía de Vinos de Chile" utsågs Marcelo till Årets Oenolog. |
|
VECKANS VIN |
|
| De Martino Gran Familia Cabernet Sauvignon 2001: Det första premiumvinet från en av de främsta odlarna i Chile. Bästa chilenska vinet år 2003 enligt vinguiden Guía de Vinos de Chile. Druvorna kommer från de egna vingårdarna i Isla de Maipo, söder om Santiago. Vinet är lagrat 18 månader på nya franska ekfat. Internationell prisnivå ca 20-25 €. "Rubinröd färg med djupt
violetta inslag. Mycket speciell och uttrycksfull doft av röda och
mörka frukter, hallon, körsbär, plommon och russin, med inslag av
vanilj, kaffe, peppar, choklad och rostat bröd. Koncentrerat och
välstrukturerat vin med fet karaktär och fasta, smakrika tanniner.
Lång avslutning och ihållande eftersmak. ". |
|
VECKANS VY FRÅN CHILE |
|
| Djur i
Patagonien: Patagonien i södra Chile har ett ganska bistert klimat en stor del av året. Närheten till den kalla Humboldt-strömmen och till Antarktis ger låga temperaturer och läget mellan två oceaner ger kraftiga och ihållande vindar. Stora delar av landskapet är ofruktbar buskstäpp. Trots detta är djurlivet förbluffande rikt. Puman är den okrönte härskaren, men mycket skygg och svår att få syn på i vilt tillstånd. Snörika vintrar kan den visa sig i närheten av mänsklig bebyggelse, då kommer den ner från bergen för att riva får. Övriga djur visar upp sig desto villigare. Utmed landsvägen de 20 milen mellan provinshuvudstaden Punta Arenas och turistorten Puerto Natales kryllar det av djur. Till de vanligaste hör struts-släktingen Ñandú. Pappan spatserar stolt omkring med sina ungar, sedan han själv ruvat äggen i 40 dagar fram till kläckningen. En av ungarnas värsta fiender är gråräven, som syns lite överallt. Stora hjordar av den vilda lama-släktingen Guanaco betar fredligt vid vägkanten. De var urbefolkningens huvudsakliga föda, men höll på att utrotas av de första kolonisatörerna. Sedan Guanacon, liksom alla andra vilda djur, blivit fridlyst har antalet ökat snabbt. Fågellivet i övrigt är också mycket rikt, med kondorer, svarthalsade svanar och stultande pingviner som mest exotiska inslag. |
