![]() |
chileviner.com |
![]() |
|
| óóNotiseróó | |||
|
Den 24 maj 1976 arrangerade Spurrier en blindprovning i Paris av de främsta vinerna från Frankrike och Kalifornien. Provarna var högt kvalificerade franska vinexperter, vilkas sakkunskap ingen har ifrågasatt, varken före eller efter provningen. Resultatet slog ned som en bomb och spreds snabbt av TIME Magazine över hela världen. Det amerikanska vinet Stag's Leap Wine Cellars Cabernet Sauvignon 1973 blev vinnare, före de franska Château Mouton Rothschild 1970, Château Haut-Brion 1970 och Château Montrose 1970. Bland de vita segrade Chateau Montelena Chardonnay 1973 från Napa Valley före ett koppel av de bästa franska Bourgogne-vinerna. Försäljningen av viner från Kalifornien ökade i ett slag lavinartat över hela världen. De franska provarna var liksom hela den franska vinvärlden förstummade. Så småningom hämtade man sig och började energiskt sprida förklaringen att nya världens viner är gjorda för att stå på topp när de är unga, medan de franska uppnår sin mognad först efter en längre tids lagring. Ingenting blev i alla fall sig likt efter denna provning. Den 3 februari 2004 gjorde Spurrier om sin kupp i Berlin. Denna gång ställdes tre premiumviner från Viña Errázuriz i Chile mot de tre toppvinerna Château Lafite, Château Margaux och Château Latour från Bordeaux och de fyra främsta Supertoscanarna från Italien. Juryn bestod av 36 mycket respekterade vinprovare från Europa, inklusive Spurrier själv. Resultatet av provningen blev lika överraskande och chockerande som i Paris 1976. Främst placerade sig de chilenska vinerna Chadwick 2000 och Seña 2001. Först på tredje och fjärde plats kom Château Lafite 2000 respektive Château Margaux 2001. Även den här gången framfördes vinernas ungdom som förklaring till blindprovningens resultat. För att slutligen pröva detta argument ordnade Spurrier två samtidiga och identiska provningar på dagen 30 år efter den första provningen i Paris. Den ena provningen gick av stapeln i London och den andra i Napa Valley. De viner som provades blint var exakt desamma som i Paris och enligt Spurrier borde de 30 år som förflutit vara tillräckligt för att ge de franska vinerna en rättvis chans. Enligt de kvalificerade provarna var det denna gång mycket svårt att känna någon skillnad mellan de amerikanska och de franska vinerna, vilka alla fortfarande hade en mycket hög kvalitet. När bedömningarna räknats samman hade dock de fyra kaliforniska vinerna Stag's Leap Wine Cellars 1973, Mayacamas 1971, Heitz 1970 och Clos du Val 1972 alla fått högre poäng än de franska vinerna. Argumentet att de franska vinerna skulle bli bättre än vinerna från nya världen bara de fick tid på sig visade sig vara felaktigt. Det är
vanskligt att utse världens bästa viner eftersom resultatet måste bli ett
genomsnitt av många personliga uppfattningar, som kan skilja sig åt
avsevärt. Spurriers provningar visar i alla fall att de bästa kaliforniska
och chilenska vinerna är minst lika bra som de bästa franska och italienska
vinerna. Tar man hänsyn till att priserna på de bästa europeiska vinerna är
flerfaldigt högre än på de bästa chilenska och amerikanska, så väger det
definitivt över till de senares fördel. På sätt och vis tävlar man ju på
olika villkor. Ju högre kostnaden för framställningen av ett vin får bli, desto
bättre vin kan en wine-maker göra. Dessutom är det naturligtvis en fördel
att priset är lägre för en konsument, som inte är samlare eller investerare. |
|
||
|---|---|---|---|
|
Tidigare notiser....... |
|||